Bygglovsboken

Rutger Sjögrim, f. 1980. Utbildad vid KTH Arkitekturskolan
Karin Matz, f. 1981. Utbildad vid KTH Arkitekturskolan
Ola Keijer, f. 1979. Utbildad vid KTH Arkitekturskolan
Sara Liberg, f. 1977. Utbildad vid KTH Arkitekturskolan
Markus Wagner, f. 1982. Utbildad vid KTH Arkitekturskolan
Joel Jouannet, f. 1980. Utbildad vid KTH Arkitekturskolan, École Nationale Supérieure d’Architecture de Grenoble och École Régionale des Beaux-Arts de Saint-Etienne i Frankrike
Helen Runting, f. 1982. Utbildad vid KTH Arkitekturskolan och University of Melbourne i Australien
Svensk Standard

Bygglovet kan ses som produkten av en process som både gestaltar och utgör ett publikt rum. En process där samhällets aktörer; kapital, stat och medborgare möts och förhandlar om spelreglerna för hur vår framtida stad ska byggas. Processen i sig blir ett sorts offentligt rum, ett rum för förhandling.

Om det offentliga, det vi delar mellan och med varandra, kan sägas representera demokrati och medborgaren, så är det kanske just genom förmågan att ge plats för konflikt och friktion som en sann offentlighet kan påstås existera. Då demokrati är en akt som ständigt måste återupprepas, ageras och omförhandlas, en förhandling som sker i det offentliga, kan bygglovsprocessen och dess resultat läsas som ett utsnitt ur, en avbild av, samhället i stort. De ideal och ideologier som lyser ur väggarna på bostadsplanerna är på så sätt representativa för de ideologier som definierar vårt samhälle i stort. Särskilt med tanke på bostadsproduktionens dominerande ställning i byggandet av den framtida staden. Genom bostäderna skapar vi bilder av den framtida medborgaren, genom bostäderna antyder vi vilka levnadssätt vi kan tänka oss att tillåta i staden och ur de ideologier som definierar bostäderna så formas även mellanrummen, de publika platserna mellan de privata.


Ur projektbeskrivningen.

logo-Eva-Bonniers-donationsnamnd
Eva Bonniers donationsnämnd
i samverkan med
Kungl. Akademien för de fria konsterna